3 + 3 + 3

Under veckoslutet så möttes vi med Nordiska Centerungdomens Förbund (NCF) för toppmöte i Mariehamn. Temat för mötet var ungdomars möjligheter och rättigheter på arbetsmarknaden. Jag hade bett Ålands EU-minister Britt Lundberg komma och tala om vikten av en jämställd arbetsmarknad. Hon lyfte fram ett jättebra exempel från Island som skapat mycket mer jämställdhet i föräldrarledigheten som gör att kvinnor kan kombinera arbetsliv och familj.
På Island så har man börjat ett system med att göra föräldrarledigheten i 3 delar om 3 månader och att man sedan själv bestämmer vem som är hemma med barnet. Det har gjort att mamman ofta tar ut de första tre månaderna men att mannen sedan tar ut följande tre och att man sedan sinsemellan bestämmer vem som tar ut den tredje perioden. Det här bidragit till en massiv ökning av antalet pappor som är hemma med barnet.
Dessutom så har man i detta system också en hög föräldrarersättning. Föräldrarna får bara 80 % av sin inkomst, men inkomsstaket är 60 000 DKK (7 500€) vilket är en riktigt hög summa.
Detta är ljussår från familjepolitiken i Finland. För här har vi ännu kvar ett system, vi är de sista i Norden, där arbetsgivarna också måste betala en del av föräldrarersättning. Det gör att företag aktivt aktar sig för att anställa kvinnor i fertil ålder då de måste betala för de anställda som skaffar barn.
Detta är oeättvist. Vi borde i Finland se till att staten också fina
nsierar den del som arbetsgivaren betalar, detta för att skapa en mer jämställd arbetsmarknad. Men vi borde också på längre sikt sträva efter det exemplet man praktiserar på Island. Något som verkar jättebra!

Är Muhammed viktigare än Gud?

Diskussionen om karikatyrerna av Muhammed börjar få allt större proportioner och frågan är inte om bråket kring dem kommer få stora konsekvenser på hur de olika samhällena ser på varandra. Denna gång är det inte en frågan vilken religion man tillhör, vilket är bra. Istället är det en strid mellan den sekulariserade västvärlden och den långt ifrån sekulariserade islamska verkligheten.

Idag fick en fransk redaktionschef sparken för att han fattat beslutet att publicera bilderna i sin tidning. Idag så attackerades Europeiska Unionens högkvarter i Palestina av separatister.

Med andra ord så trappas nu en konflikt upp som på längre sikt kan börja urholka det europeiska folkets respekt och stöd för Palestina. Ett folk som respekterar andra religioner och kulturer men som inte respekterar att tryck- och åsiktsfrihet ifrågasätts. Ett oskyldigt folk som inte bör acceptera att bli attackerad av en grupp människor som inte kan se skillnad på länder och individer och förstå skillnad mellan stat och religion.

Den konflikt som nu påbörjats kan få långtgående konsekvenser på det europeiska folkets respekt för andra kulturer och det gangnar inte Islam och i synnerhet inte fredsprocessen i mellanöstern.

Tryck- och åsiktsfrihet är en grundbult i vårt demokratiska samhället. Det skall vi inte be om ursäkt eller ge vika för. Så som filosofen sade, fritt citerad: "Jag tycker inte alls som du, men jag kämpar ändå för din rätt att tycka som du gör!"

Åländsk platt skatt?

Ålandstidningens chefredaktör Niklas Lampis slår ett slag för en debatt om platt skatt på Åland i samma veva som man diskuterar skattebehörighet. Då det gäller platt skatten hänvisar han till att Estland som första land i Europa infört plattskatt, 1994.

Att jämföra sig med Estland har blivit mycket populärt och visst den estniska ekonomin går bra. Men inte är sanningen enbart den platta skatten. Tvärtom så är de nordiska och utländska investeringarna i Estland det som kanske varit av mest avgörande för den Estnisk ekonomin. Att Estland varit så öppna för utländska företag som man varit har vart ett genidrag och i detta fall är Estland helt klart ett föregångsland, då det gäller att öppna gränser för frihandel och anamma marknadsekonomins spelregler.

Island lär ännu ha en form av platt skatt (som är rätt hög), men under 70-talet så hade man en låg plattskatt som satt fart på ekonomin. Sanningen är nog den att 70-talets Island i högre utsträckning nog bör jämföras med dagens Estland än att Estlands system bör jämföras med exempelvis Finland.

Det finns stora fördelar med ett platt skatt system. Framförallt är det enkelt. Det är enkelt att veta vad alla skall betala. Det kräver inte mycket personer och inte heller så mycket byråkrati, men genast då välfärdsstaten finns och man vill att så mycket som i dagens läge inkluderas i den statliga (sjukvård, skola, äldrevård, kommunikationer, miljövård etc.) regin så går en låg platt skatt inte att ha. En platt skatt kan i en modern rätt/välfärdsstat endast fungera om staten avyttrar några av dess sektorer idag.