Det är vi i SU som väljer partiordförande.
Sällan har SU varit så mycket som den senaste veckan. Yle har gjort en rundringning bland delegater till partidagen i Vasa 10-11 juni. Allt är upplagt för en duell mellan Astrid Thors och Stefan Wallin som fick 64 resp. 57 röster i rundringningen. Eftersom närmare hälften av av delegaterna inte är valda eller avslöjade hur de skulle rösta så är allting helt öppet ännu, men denna röstning indikerade just det som alla väntade sig - att det kommer bli otroligt jämnt mellan de två.
SU kommer till partidagen med 37 "egna" delegater samt med några till på partimandat och SU kommer liksom till senaste partidag där det var ordförandeval också till Vasa för att avgöra också detta.
Förbundsstyrelsen stöder öppet Wallin men samtidigt finns det, till skillnad från exempelvis Kvinnoförbundet som med tydliga e-post vill styra sina delegater, i SU ett stort samförstånd att alla delegater får rösta som de vill. Dessutom finns en klar tågordning då det gäller fördelningen av SU:s delegatplatser. Först går gamla styrelsen, sedan den nya plus SU:s personal och resterande platser fördelas enligt principen först till kvarn. Så brukar SU alltid fördela sina platser - och på samma sätt gör vi detta år.
Både ledaren i Vasabladet den 20 april och Jakobstads Tidning den 19 april liksom ledarsticket i Husis samma dag tar upp SU:s starka roll i valet av ny partiordförande och SU sticker inte under stolen med att vi också denna gång tänker avgöra det.
Men då allt nu redan, endast verkar handla om hur alla skall rösta, så finns det en risk att glömma bort det viktigaste med denna ordförandekamp, nämligen den om partiets förnyelse och partiets visioner. Diskussionen som skulle bli ett verkligt avstamp mot Riksdagsvalet finns inte alls, i alla fall inte mellan de olika kandidaterna. Tvärtom så är de lika samstämmiga som om de skulle presentera partiets resultat i samband med regeringsförhandlingar, och det är dåligt. För vi behöver verkligen en visionär debatt inom partiet för att tydligöra våra visioner för Svenskfinland, Finland och Europa. Visioner som skulle kunna ge oss ett stort försprång mot övriga partier som alla mer eller mindre sitter fast i gamla hjulspår.
Jag ser fram emot mer visioner och bättre debatt mellan kandidaterna i kommande ordförandedebatter så att det inte blir som då SU ordnade den allra första debatten för ett par veckor där alla kandidater satt söta och oskyldiga som små kattungar och bara nickade och höll med varandra.
SU kommer till partidagen med 37 "egna" delegater samt med några till på partimandat och SU kommer liksom till senaste partidag där det var ordförandeval också till Vasa för att avgöra också detta.
Förbundsstyrelsen stöder öppet Wallin men samtidigt finns det, till skillnad från exempelvis Kvinnoförbundet som med tydliga e-post vill styra sina delegater, i SU ett stort samförstånd att alla delegater får rösta som de vill. Dessutom finns en klar tågordning då det gäller fördelningen av SU:s delegatplatser. Först går gamla styrelsen, sedan den nya plus SU:s personal och resterande platser fördelas enligt principen först till kvarn. Så brukar SU alltid fördela sina platser - och på samma sätt gör vi detta år.
Både ledaren i Vasabladet den 20 april och Jakobstads Tidning den 19 april liksom ledarsticket i Husis samma dag tar upp SU:s starka roll i valet av ny partiordförande och SU sticker inte under stolen med att vi också denna gång tänker avgöra det.
Men då allt nu redan, endast verkar handla om hur alla skall rösta, så finns det en risk att glömma bort det viktigaste med denna ordförandekamp, nämligen den om partiets förnyelse och partiets visioner. Diskussionen som skulle bli ett verkligt avstamp mot Riksdagsvalet finns inte alls, i alla fall inte mellan de olika kandidaterna. Tvärtom så är de lika samstämmiga som om de skulle presentera partiets resultat i samband med regeringsförhandlingar, och det är dåligt. För vi behöver verkligen en visionär debatt inom partiet för att tydligöra våra visioner för Svenskfinland, Finland och Europa. Visioner som skulle kunna ge oss ett stort försprång mot övriga partier som alla mer eller mindre sitter fast i gamla hjulspår.
Jag ser fram emot mer visioner och bättre debatt mellan kandidaterna i kommande ordförandedebatter så att det inte blir som då SU ordnade den allra första debatten för ett par veckor där alla kandidater satt söta och oskyldiga som små kattungar och bara nickade och höll med varandra.

